Kategori: Näringsliv Sida 1 av 2

den 25 november, 2025

i Näringsliv

Skåne har genomgått en enorm förvandling de senaste decennierna. Från jordbruksregion till kunskapssamhälle och kreativ knutpunkt har Skåne blivit en av Sveriges mest spännande platser för företagande. Den geografiska närheten till övriga Europa, det milda klimatet och de goda förbindelserna med Danmark gör att företag här får tillgång till en större marknad och ökade samarbeten.

Mångfald av branscher och företag

Näringslivet i Skåne är lika varierat som landskapet självt. Här samsas stora internationella koncerner inom t.ex. läkemedel, livsmedel och IT med små, innovativa startups och familjeföretag. Malmöregionen har blivit ett centrum för tech- och spelutveckling, medan traditionella branscher som jordbruk och livsmedelsproduktion lever i symbios med modern exportindustri.

Det är just den här blandningen av gammalt och nytt som gör skånskt näringsliv så unikt: erfarenhet möter framtidstro, och nya idéer får utrymme att växa tillsammans med stabila företag som byggts under generationer.

Entreprenörskapet i Skåne

En stor del av Skånes framgång beror på regionens gränsöverskridande samarbete och vilja att ta till sig nya lösningar. Här har innovation, hållbarhet och digitalisering blivit allt viktigare drivkrafter. Inkubatorer, universitet och nätverk erbjuder resurser och stöd till både startups och etablerade företag som vill tänka nytt. Initiativ för grön omställning och smart produktion har gjort att regionen ligger långt fram i utvecklingen mot en mer hållbar framtid.

Lokal stolthet och globalt fokus

Skånska företag har ofta en stark lokal förankring, men blickar gärna ut i världen – oavsett om det handlar om export av livsmedel, techlösningar eller nya designkoncept. Vikten av samarbeten syns tydligt, kanske särskilt i Öresundsregionen där broförbindelsen understrukit hur naturligt det är att tänka bortom nationsgränser.

Håll dig uppdaterad om näringslivet i Skåne

Vill du veta mer om vad som gör Skåne till en sådan kraftsamling för företag, eldsjälar och innovation? Utforska aktuella händelser, företagsportföljer och affärsnyheter. Plattformen lyfter fram det bästa av skånskt entreprenörskap – från nystartade verksamheter till etablerade profiler och inspirerande framgångssagor.

Stålindustri – hjärtat i modern tillverkning och byggande

i Industri, Näringsliv

Stålindustrin omfattar produktion och bearbetning av stål, ett material som är grundläggande för konstruktion, transport, maskiner och infrastruktur. Stål är både starkt och mångsidigt, vilket gör det till en hörnsten i industriell produktion världen över. Industrin sträcker sig från råjärnsproduktion i masugnar till avancerad bearbetning och färdigställande av stålprodukter som används i byggnader, broar, fordon och energiinstallationer.

Produktion och processer

Stålproduktion sker i flera steg, där järnmalm smälts och raffineras för att skapa olika stålkvaliteter. Modern produktion använder ofta både masugnar och elektriska ljusbågsugnar, vilket gör det möjligt att återvinna skrotstål och minska miljöpåverkan. Efter framställning formas stålet till plåtar, balkar, rör och specialkomponenter som används i en mängd olika applikationer.

Teknologiska framsteg har gjort produktionen mer energieffektiv och hållbar. Digital styrning, automation och kvalitetskontroller säkerställer att stålet uppfyller exakta specifikationer och standarder.

Global betydelse och marknad

Stålindustrin är globalt integrerad, där råmaterial, halvfabrikat och färdiga produkter transporteras över kontinenter. Länder med stora järnmalmsresurser och avancerad produktion har konkurrensfördelar, men även marknadsförändringar, handelsrestriktioner och internationella standarder påverkar industrins dynamik.

Efterfrågan på stål är starkt kopplad till bygg- och infrastrukturprojekt, bilindustrin och energisektorn. Industrins utveckling speglar ofta ekonomiska cykler, men långsiktigt drivs den av urbanisering, teknologisk utveckling och behovet av hållbara konstruktioner.

Hållbarhet och framtid

Hållbarhet blir allt viktigare inom stålindustrin. Återvinning av skrot, användning av förnybar energi och minskade koldioxidutsläpp är centrala mål. Innovativa metoder, som vätgasbaserad ståltillverkning, utvecklas för att ersätta traditionellt kolbaserat stål och möta klimatkrav.

Framtidens stålindustri kombinerar effektiv produktion med hållbarhetsmål, digitalisering och globalt samarbete. Företag som anammar dessa principer kan både minska miljöpåverkan och stärka sin konkurrenskraft på marknaden.

Vad är en affärsplan – grunden för framgångsrik företagsverksamhet

En affärsplan är ett dokument som beskriver ett företags verksamhet, mål, strategier och ekonomiska prognoser. Den fungerar som en vägledning för företagets utveckling, både internt och externt, och är ofta ett krav vid finansiering eller samarbeten med investerare. Affärsplanen ger en tydlig översikt över hur företaget skapar värde, vilka resurser som behövs och vilka risker som finns.

Syftet med en affärsplan är att minimera osäkerhet, skapa fokus och fungera som ett verktyg för beslut. Den hjälper entreprenörer att strukturera sina idéer, planera resurser och kommunicera visionen med partners, investerare och medarbetare.

Innehåll och struktur

En välformulerad affärsplan innehåller flera centrala delar. Först beskrivs företaget, dess affärsidé och mål, samt bakgrunden till varför företaget finns och vilken marknad det riktar sig mot. Därefter följer en analys av marknaden och konkurrensen, där målgrupper, trender och positionering redovisas.
Strategiavsnittet förklarar hur företaget planerar att nå sina mål genom produkter, tjänster, marknadsföring och försäljning. Den ekonomiska delen inkluderar budget, kassaflödesprognoser och finansiella mål. En detaljerad riskanalys och plan för hantering av osäkerheter är också viktig för att visa att företaget är förberett för olika scenarier.

Användning och fördelar

Affärsplanen används som ett internt styrinstrument för att säkerställa att alla delar av företaget arbetar mot samma mål. Den ger ledning och medarbetare tydliga riktlinjer och prioriteringar, och underlättar beslutsfattande. Externt används den för att övertyga investerare, banker eller partners om företagets potential och lönsamhet.

En affärsplan ger flera fördelar: den ökar förståelsen för marknaden, minskar risken för felinvesteringar och fungerar som en plan för resurshantering. Den är också ett verktyg för att följa upp mål och justera strategier efter förändrade förutsättningar.

Anpassning och uppdatering

En affärsplan är inte statisk; den bör uppdateras kontinuerligt i takt med att marknaden, företaget och omvärlden förändras. Nya produkter, ändrade kundbehov, regulatoriska förändringar och teknologiska framsteg kan påverka planens relevans. Regelbundna uppdateringar säkerställer att planen alltid speglar verkligheten och hjälper företaget att fatta strategiskt korrekta beslut.

För små och medelstora företag kan en affärsplan vara enklare och mer flexibel, medan större företag ofta använder mer detaljerade och omfattande dokument. Oavsett format är det avgörande att planen är tydlig, realistisk och fokuserad på praktisk genomförbarhet.

Tillväxtbranscher – vilka sektorer som driver framtidens ekonomi

Tillväxtbranscher är sektorer som växer snabbare än genomsnittet på marknaden och ofta kännetecknas av innovation, hög efterfrågan och stark investeringsvilja. Dessa branscher skapar nya jobb, stimulerar teknikutveckling och påverkar ekonomin positivt. Exempel på tillväxtbranscher kan variera beroende på region och tidpunkt, men gemensamt är att de har potential för snabb expansion och långsiktig lönsamhet.

Faktorer som driver tillväxt

Tillväxt inom en bransch påverkas av flera faktorer, inklusive teknologisk innovation, förändrade konsumentbeteenden, regleringar och globalisering. Branscher som integrerar ny teknik eller digitalisering tenderar att växa snabbare. Efterfrågan på hållbara lösningar, som förnybar energi och cirkulär ekonomi, driver också framväxten av nya marknader.

Tillväxt sker inte automatiskt; företag måste identifiera möjligheter, anpassa sina affärsmodeller och utveckla produkter eller tjänster som möter marknadens behov. Även investeringar i kompetens och infrastruktur är avgörande för att skala upp verksamheten effektivt.

Exempel på tillväxtbranscher

Några av de mest dynamiska branscherna idag inkluderar teknik, grön energi, hälsovård och e-handel. Teknikbranschen omfattar allt från artificiell intelligens och mjukvarulösningar till robotik och automationssystem. Grön energi fokuserar på sol, vind och hållbar energiproduktion, medan hälsovårdssektorn växer med nya behandlingar, telemedicin och medicintekniska produkter. E-handel och digitala tjänster ökar i takt med att konsumenter förändrar sina köpbeteenden.
Företag som lyckas positionera sig tidigt i en tillväxtbransch har ofta betydande fördelar när marknaden expanderar, men konkurrensen är också hård och kraven på innovation höga.

Utmaningar och strategier

Att verka i en tillväxtbransch innebär stora möjligheter, men också risker. Snabb förändring, teknologiska skiften och nya aktörer kan påverka lönsamhet och marknadsandelar. Företag måste därför arbeta med kontinuerlig utveckling, strategiska partnerskap och snabb anpassning till marknadens förändringar.
En framgångsrik strategi innebär att kombinera innovativa produkter med effektiv distribution, förstå kundernas behov och följa regleringar noggrant. Att investera i kompetens och forskning är avgörande för att hålla sig konkurrenskraftig över tid.

Industri – modern produktion och framtidens möjligheter

i Industri, Näringsliv

Industrin omfattar företag och verksamheter som producerar varor och produkter, ofta i större skala, med hjälp av maskiner, arbetskraft och teknologi. Traditionellt har industrin varit baserad på tillverkning av fysiska produkter såsom stål, fordon och maskiner, men modern industri inkluderar även högteknologisk produktion, automation och avancerade processer som robotik och digitalisering. Industrin är central för ekonomisk utveckling, sysselsättning och innovation.

Modernisering och teknologisk utveckling

Dagens industri genomgår en omfattande transformation. Automatisering, digitalisering och Internet of Things (IoT) förändrar produktionsprocesser och gör det möjligt att producera mer effektivt, med högre precision och lägre kostnader. Industri 4.0-konceptet integrerar data, maskiner och mänsklig kompetens för att skapa flexibla och intelligenta produktionssystem.

Samtidigt driver hållbarhet och klimatmål industrins utveckling. Företag investerar i energieffektivitet, minskade utsläpp och cirkulära produktionssystem, där resurser återanvänds och avfall minimeras. Denna kombination av teknologi och hållbarhet skapar konkurrensfördelar och möter både regulatoriska krav och kunders ökande efterfrågan på miljövänliga produkter.

Globala trender och konkurrens

Industrin påverkas av globala trender som geopolitik, handelspolitik och internationell konkurrens. Företag behöver navigera i en komplex miljö där råvarupriser, transportkostnader och internationella standarder påverkar produktion och lönsamhet. Samtidigt öppnar globalisering möjligheter att nå nya marknader och samarbeta över gränser för kompetensutbyte och innovation.

Företag som investerar i forskning och utveckling kan skapa produkter med högre värde och differentiera sig på en konkurrensutsatt marknad. Den moderna industrin kräver därför både teknisk kompetens och strategiskt ledarskap för att överleva och växa.

Hållbar produktion och framtidens industri

Framtidens industri präglas av hållbar produktion, digitalisering och flexibilitet. Energieffektiva fabriker, användning av förnybar energi, smart logistik och digital styrning av produktionskedjor gör det möjligt att minska miljöpåverkan och öka konkurrenskraften. Samtidigt skapas nya affärsmodeller, där industriella tjänster och digitala lösningar blir en del av produktutbudet.

För företag innebär detta att investeringar i teknik, utbildning och processförbättringar är avgörande. De som tidigt anammar modern teknik och hållbara metoder har större möjlighet att växa på både nationella och internationella marknader.

Vad är onoterade aktier?

i Ekonomi, Näringsliv

Onoterade aktier är andelar i företag som inte handlas på en offentlig börs. Det innebär att de saknar samma likviditet som noterade aktier och ofta har färre regler och transparenskrav. Investering i onoterade aktier ger möjlighet till hög avkastning, men innebär också högre risk. Dessa investeringar riktar sig ofta till privatpersoner med intresse för entreprenörskap, riskkapital eller långsiktiga investeringar i tillväxtbolag. Mer finansartiklar finns här.

Eftersom handeln inte sker på en börs måste köpare och säljare oftast hitta varandra via nätverk, mäklare specialiserade på onoterade aktier, eller privata aktiemarknader. Detta kräver både tid och noggrann due diligence för att förstå bolagets värde och riskprofil.

Fördelar och risker

Investering i onoterade aktier kan ge betydande möjligheter, framförallt genom exponering mot företag i tidiga faser med stor tillväxtpotential. Företag kan expandera snabbt och värdet på aktierna kan öka markant när bolaget växer eller blir uppköpt.

Samtidigt finns flera risker. Likviditeten är begränsad, vilket innebär att det kan vara svårt att sälja aktier snabbt. Informationen om företaget kan vara begränsad och värderingar kan vara subjektiva, vilket ökar risken för felbedömningar. För investerare är det därför avgörande att noggrant analysera bolagets affärsmodell, ekonomi och ledning innan investering.

Hur man handlar onoterade aktier

Att handla onoterade aktier skiljer sig från handel på börs. Det finns flera sätt att komma åt dessa investeringar. Privata aktiemarknader och nätverk fungerar ofta som mellanhand mellan köpare och säljare, medan vissa banker och specialiserade mäklare erbjuder tjänster för handel med onoterade bolag.

Innan ett köp bör investeraren genomföra en due diligence som inkluderar granskning av bolagets finansiella rapporter, marknadsposition, konkurrenssituation och potentiella framtida intäkter. Förhandling av pris och villkor sker ofta direkt mellan parterna, och det är vanligt att juridiskt stöd används för att säkerställa avtalets korrekthet.

Strategier för investering

Investering i onoterade aktier kräver ofta långsiktighet och en tydlig strategi. Eftersom aktierna är mindre likvida och investeringar kan ta tid att realisera, bör investerare ha en plan för hur länge de kan hålla aktierna, och vilka mål som ska uppnås innan en eventuell försäljning. Diversifiering är också viktig – att sprida investeringar över flera bolag eller sektorer minskar risken för stora förluster.

En annan strategi är att delta aktivt i bolagets utveckling, till exempel genom rådgivning eller nätverkskontakter, vilket kan öka värdet på investeringen. Investerare som har kunskap om marknaden och bolagsledningens kompetens kan ofta fatta mer informerade beslut och öka sannolikheten för framgång.

Juridiska och skattemässiga aspekter

Investering i onoterade aktier innebär också juridiska och skattemässiga överväganden. Ägaravtal, aktieägaravtal och villkor för utköp reglerar hur aktier kan säljas eller överlåtas. Skatt på kapitalvinst och utdelning måste beaktas, och det är viktigt att planera för detta innan köp. Genom att förstå de juridiska ramarna och säkerställa korrekta avtal kan investerare minska risken för framtida konflikter och skydda sin investering.

Marknadsstrategi – hur företag når rätt målgrupp och växer

En marknadsstrategi är en långsiktig plan som beskriver hur ett företag når sina kunder, skapar värde och bygger konkurrensfördelar. Den omfattar analys av marknaden, identifiering av målgrupper, positionering och de metoder som används för att kommunicera och sälja produkter eller tjänster. En tydlig strategi gör det möjligt att fokusera resurser och maximera effekten av marknadsföringsinsatser.

Analys av marknaden

För att utveckla en effektiv marknadsstrategi behöver företag först förstå marknaden de verkar i. Detta inkluderar konkurrenter, kundbehov och trender som påverkar efterfrågan. Marknadsanalys är grunden för att fatta välgrundade beslut om produktutveckling, prissättning och kanaler. Den omfattar både kvantitativ data, som försäljningssiffror och marknadsandelar, och kvalitativ data, som kundintervjuer och feedback.

Målgrupp och positionering

Att definiera målgrupp är centralt för marknadsstrategin. Genom att förstå kundernas behov, preferenser och köpbeteenden kan företaget skapa erbjudanden som verkligen tilltalar. Positionering handlar om hur företaget vill uppfattas i kundens ögon jämfört med konkurrenter. En tydlig positionering skapar igenkänning och differentiering på marknaden, vilket ökar chansen att kunder väljer företagets produkter eller tjänster.

Taktik och kanaler

När målgrupp och positionering är klara implementeras taktik och kanaler. Detta kan inkludera digital marknadsföring, sociala medier, e-postkampanjer, SEO och SEM, men även traditionella metoder som events, PR och samarbeten. Valet av kanal ska alltid utgå från var målgruppen finns och hur de helst tar emot information. En integrerad strategi där flera kanaler samverkar ger ofta bäst resultat.

Uppföljning och anpassning

En marknadsstrategi är aldrig statisk. Genom kontinuerlig uppföljning av resultat, mätning av KPI:er och analys av kundrespons kan strategin justeras för att bli mer effektiv. Det innebär att företag snabbt kan reagera på förändringar i marknaden, förbättra kampanjer och optimera resurser. Flexibilitet och lärande är därför centralt för långsiktig framgång.

Läs mer om näringsliv på denna sida.

Företagsklimat – faktorer som påverkar företagsverksamhet och tillväxt

Företagsklimat beskriver de förutsättningar och villkor som påverkar hur företag startas, drivs och växer inom ett land, en region eller en kommun. Det omfattar ekonomiska, politiska, juridiska och sociala faktorer som kan underlätta eller försvåra affärsverksamhet. Ett gott företagsklimat uppmuntrar investeringar, innovation och entreprenörskap, medan ett dåligt klimat kan hämma tillväxt och skapa osäkerhet. Företagsklimat påverkas av både nationella och lokala beslut, och det varierar mellan branscher beroende på regleringar, infrastruktur och tillgång till kompetens.

Mer artiklar om näringsliv finns här, naringslivsbarometer.se.

Ekonomiska faktorer

Ekonomiska förutsättningar är centrala för företagsklimatet. Stabil valuta, tillgång till kapital och ett fungerande skattesystem gör det enklare att planera och investera. Räntepolitik och inflation påverkar kostnader och lönsamhet, medan tillgång till kunder och marknader avgör potentialen för försäljning.

Två viktiga ekonomiska faktorer att beakta är:

Kapitaltillgång: Möjligheter till lån, riskkapital eller investeringar påverkar företagets expansionsmöjligheter.
Skatt och avgifter: Transparenta regler och konkurrenskraftiga skattesatser minskar administrativa bördor och ökar lönsamheten.

Företag som kan navigera dessa faktorer effektivt har större chans att växa och bli långsiktigt hållbara.

Juridiska och regulatoriska faktorer

Lagstiftning, regler och tillstånd påverkar hur företag kan drivas. Arbetsrätt, miljöregler, bygglov och produktkrav kan vara både stödjande och begränsande. Ett företagsklimat där regler är tydliga, rättssäkra och förutsägbara minskar risker och ökar investeringar.

Det är viktigt att förstå vilka tillstånd som krävs för verksamheten.

Hur arbets- och miljölagstiftning påverkar kostnader och processer.
Eventuella möjligheter till stöd och undantag för småföretag eller innovation.

Kombinationen av rättssäkerhet och flexibilitet i regleringar främjar entreprenörskap.

Sociala och infrastrukturella faktorer

Företagsklimat påverkas också av tillgång till kompetent arbetskraft, utbildning, transportinfrastruktur och digitala lösningar. God infrastruktur och välutbildad personal minskar kostnader och underlättar expansion. Samhällsattityder och kultur kring entreprenörskap påverkar även motivation och innovationsförmåga.

Exempel på relevanta faktorer:

Kvalitet och tillgänglighet på utbildning och yrkeskompetens.
Transportmöjligheter och logistik för varor och tjänster.
Digital infrastruktur, som bredband och mobilnät, för moderna affärsmodeller.

Företag som verkar i områden med stark infrastruktur och kompetent arbetskraft kan växa snabbare och konkurrera effektivare.

Skala upp företag – strategier och strukturer för hållbar tillväxt